marbor

Har just suttit och torkat tårar i en timma.
Jag kan inte hjälpa det...dom bara kommer.
Anledningen är Sportens årskrönika som just
visats på tv...jag blir så grymt imponerad.

All denna vilja, all glädje, jävlar anamma.
All styrka, alla bedrifter...det är så gott att se.

Är det något jag gläds av så är det just andras
glädje, andras förvåning över deras egen prestation.
Tårarna rinner och leendet sitter från öra till öra.
Dom är fantastiska!