marbor

Var hemma hos min mamma härom dagen. Vi nämnde då
min mormor i förbifarten.
Min mormor var en väldigt barsk och sträng kvinna. Hon var
den som servade hemma, lagade maten, städade, fixade,
"tog hand om" mannen osv...
Min mormor bodde tillsammans med sin syster Eva när jag
var liten. Evas man och min morfar gick bort innan jag var född
och dom valde väl då för enkelhetens skull att bo tillsammans.
Eva var den roliga som man gjorde en massa saker med medans
mormor stod för markservicen.

Varje jul när mormor kom hem till oss så hade hon med sig stora
papperskassar fulla med vantar och raggsockor som hon hade stickat
sedan det var jul sist. Vi fick alltid sockor och vantar av mormor.
Visst var det bra med sånt, men när man var liten så såg man väl inte
riktigt nyttan med det, eller framförallt så var det väl inte så att man
kände att ..."Yippie...sockor!!!"

En annan sak mormor alltid hade med sig var pepparkakor. Hon bakade
alltid efter ett eget, gammalt recept och dom var såååå goda!
Det var roligare när hon tog fram dom än då hon tog fram kassen med
sockor och vantar kan jag säga.
Sista julen vi firade med mormor så hade hon väl blivit till åren och hade
väl inte den orken hon haft tidigare. Hon kände att det där med pepparkaks-
baket var något som tog på krafterna, samtidigt tror jag hon fick lite dåligt
samvete över att hon inte skulle orka.
Mormor ringde iallafall min mamma före jul och sa att hon inte skulle orka.
Men att hon kunde göra degen iallafall och sedan skicka den på posten
eftersom den ändå skulle vila några dagar (degen alltså). Och när den då
kom fram till oss så skulle det vara lagom att baka ut den.
Sagt och gjort. Mormor gjorde pepparkaksdegen, la den i en kartong och
skickade den hem till min mamma. Paketet fick hon hämta ut på posten
med avi och ni kan ju tänka er vilken doft det omgav sig av...:-)
Mamma tyckte att det var lite pinsamt...men jag kan tänka mig att postpersonalen
fick lite julstämning...som ett brev på posten...