En massa muffins
Sitter och lyssnar på radion nu. Dom intervjuar damen Linda på Vargön.
Hon och hennes man har tyckt så synd om alla anställda på Saab i Trollhättan och
kände att dom var tvugna att göra något för att muntra upp.
Dom kom på den storslagna idén att baka muffins...hemma i sitt kök i sin
lägenhet.
Mannen har vispat smet med elvispen, Linda har öst upp i formar och passat
ugnen.
Det här har dom gjort 5-6 timmar om dagen och allt som allt åkte dom över
med över 1300 muffins som dom bjöd dom anställda på.
.
Det här tycker jag är helt fantastiskt och man blir nästan tårögd.
.
ALL heder till Linda och hennes man :D
Faan!
Vad gör man?
Kissnödig som en nerdrucken kamel...och hela badrummet är fullt av hantverkare
som ska byta vattenrör. Titt som tätt så ränner dom ut i köket också så jag kan
inte ens kissa i vasken...Iiiihihhhhhhhhhhh
Det där med tajming
Jag har börjat jobba nu. Känns rätt skönt faktiskt att komma igång igen.
Liiite taskig tajming var det trots allt.
.
När man jobbar vaken natt så vill man hemskt gärna kunna få sova några
timmar på dagen för att orka. Det är ju ganska givet.
Tajmingen här var att i måndags började min hyresvärd med stambyte
i mitt hus. Och jag tror inte jag behöver förklara vad det innebär, det
vet nog dom flesta.
Men om nu någon inte vet så innebär det ett jävla liv....och jag kan inte
sova i ett jävla liv, det går inte.
.
Nu var det inte så farligt trots allt. Det dom har gjort är att såga upp väggarna
i badrummen. Men visst låter det, det gör det. Även om det inte är i min
lägenhet dom håller på just då.
Och ljud blir ALLTID 2388 decibell högre när man ska sova. Det där är ganska
märkligt och jag vet inte om det är vetenskapligt bevisat...men det ÄR så, det
är det.
Och..det är INTE mysigt att sova med öronskydd heller. Stora, klumpiga, fula.
Och små öronpluttar funkar inte heller för jag får väldigt ont i mina öron av
dom.
Nåja, jag överlevde. Det gick bra..Hade kunnat sova mera, men nu är jag ledig
tills på måndag och kan sova ut.
.
Så jag lever...idag också...så ni vet
Nä precis...
...här händer inte mycket.
Börjar bli riktigt trött på att gå hemma nu. Dagarna antingen sniglar sig fram och tar aldrig slut.
Eller så säger det SWOOOSCHHH så är det dax för sängen igen...som jag nyss klev upp ur.
Men om en vecka exakt så ska jag börja jobba igen. Kommer bli skönt.
.
Nu kan man ju tycka att jag borde ha all tid i världen att ta tag i bloggen igen. Men det är liksom
inte så lätt tycker jag, eftersom jag inte har så mycket att skriva om...tycker jag.
.
Men jag hör av mig...lite då och då...när ni minst anar....och så får vi se hur det blir :D
.
Tummen på det?
Så här har det varit och så här blir det
Jo jag gör väl ett försök igen då. Att blåsa lite liv i den här bloggen igen.
Vad har då hänt sen sist?
Ja grejen är ju att inget alls har hänt nästan.
Jo två saker som kanske är lite utanför ramarna.
För det första grabbens flytt...det har funkat jättebra! Både för honom och
för mig. Om ni minns så var jag lite orolig över att jag skulle börja slarva
med maten, och visst har det blivit så. Men inte alls i den omfattningen
som jag hade trott. Jag har skött mig riktigt bra. Där ser man hur lite tilltro
man har till sig själv.
Grej två är att jag gått och blivit sjukskriven. Det har jag inte varit sedan
1996 när min rygg pajade av alla tunga lyft på det jobb jag hade då.
Den gången handlade det om upprepade muskelinflammationer och
kotförskjutningar.
Den här gången handlar det också om ryggen. Men vi vet inte riktigt vad
det är än. På akuten pratade dom om diskbråck. Min husläkare hävdar
bestämt ett ryggskott. Hur som helst så ska jag på röntgen om några
veckor och då får vi väl se.
Julen var riktigt mysig. Firade den med släkten hemma hos min syster
här i stan. God mat, spel och skratt. Precis som det ska vara.
Min andra syster och jag gav oss ut i snöstormen på juldagen och letade
skatter...sk geocatching...det var riktigt roligt!
Vi letade efter fyra stycken som var här inärheten där jag bor och vi hittade
3½...den halva vågade vi inte riktigt leta efter riktigt eftersom det innebar
klättring och krälning på hala, snöiga ställen där man nog egentligen inte
ska klättra och kräla. Men vi har sagt att vi ska göra ett nytt försök där till
våren när snön är borta.
www.geocatching.com...kolla in!
Och så är det nyår i år igen. Jag ska hem till Hille och Calle. Äta gott, prata
skit, skratta och kanske ljuga lite..vem vet. Kul ska det bli iallafall.
Hoppas ni som fortfarande släpar er hit och läser får ett riktigt gott nytt år
ni också!
Kramar från mig!
Im alive
Det där med lappar...
..det kan ju vara ganska roligt faktiskt.
I det huset där jag bor finns det bara lägenheter
om 2rok och 3rok. Det innebär att det mest bor
äldre eller yngre här i huset och inte så värst
många barnfamiljer.
Oftast är det rätt lugnt men ibland så kör det
liksom ihop sig lite.
I förra veckan dök det upp en lapp på porten
nere i trappan.
Om ni inte ser vad som sen är skrivet för hand längst
ner så kommer här en förstorad version
Och jag tycker att det är är himla roligt! :D
Halvniten
Tja hur vart det nu då.
Tog gris sprutan vid 10.30 i torsdags. På eftermiddagen
vid tre kom huvudvärken.
Vid 17 var jag på jobbet och där började jag frysa
riktigt ordentligt. Jag mådde inte dåligt alls, bara frös,
var tung i kroppen och huvudvärk.
Nästa upptäckt kom till kvällen. Det obligatoriska armontet
som alla får. Det gick liksom inte alls att sova på den
armen kan jag säga, så jag fick hitta på ett annat sätt
att sova på.
Det hela resulterade i att jag inte sov så bra alls.
.
Igår var jag ledig och det var ju bra planerat. Kändes
som att jag hade världens träningsvärk överallt.
När jag skulle ta upp gjutjärnspannan för att laga mat så
När jag skulle ta upp gjutjärnspannan för att laga mat så
tappade jag den och då beställde jag mat med hemkörning
istället....idag ska jag plocka upp stekpannan från golvet.
.
Överlag vart väl biverkningarna inte så farliga. Man har ju hört
om värre. Så jag ska vara glad ändå.
Värken i kroppen avtar, men jag får nog stå ut med att det
känns ett tag till. Och jag ska nog vara VÄLDIGT glad över att
detta inte var flunsan utan bara en släng av den...
Så jag gick väl på en halvnit kan man säga...
Vinstlott..eller inte
Jag hängde på låset klockan nio imorse.
Och vad hjälpte det...*fnyser*...idag var det
visserligen BARA 28 stycken före mig. Tänkte
att det här kommer ju gå i ett nafs...Men vet ni,
jag fick vänta 1½ timma tills det var min tur!
.
Men nu är det gjort. Sprutan var så liten så liten
så den kändes inte alls. Bara det kan ju vara värt
1½ timmas väntan om man vill försöka sig på att
tänka lite positivt.
.
Men nu är det gjort. Nu ska jag bara sitta och vänta
på eventuella biverkningar. I mitt arbetslag har det
varit allt ifrån lite ont i armen, till trötthet, till hög
feber i 2 veckor.
.
Undrar hur min vinstlott ser ut...
Herrre Gud det är ju influensatider!
Jag läste i tidningen idag på jobbet att det tydligen är väldiga
köer till det där vaccinerandet. Långa var dom. Sega var dom.
Tröga var dom.
Ja ja tänkte jag...Men det är ju där...i Göteborg, och i Hudik och
nånstans i Stockholm. Vilken TUR jag har som inte bor där tänkte
jag.
Slutade jobba gjorde jag halv fyra. Gick då upp till mamma en vända
och drack lite kaffe i nya lyan. Sen gick jag förbi grabben med lite
mattor och annat som mamma tyckte att han skulle ha..i nya lyan.
Efter det cyklade jag till min husläkare för att få ett stick i armen.
.
När jag närmade mig lokalen där så tänkte jag:
" Vad gör alla människor utanför? Det är ju kallt ute" tänkte jag, låste
cykeln, trängde mig igenom och klev in...In i ett folkhav som inte var
av denna värld..i denna lilla stad där jag bor.
Jag tänkte att Näe..jag bor inte i Göteborg...eller Hudik. Jag bor inte
ens någonstans i Stockholm. Det är flera MIL dit!
Men ändå...folkhav..köer...
Jag gick fram till två käcka damer vid ett bord som stressade gav mig
en lapp och bad mig skriva namn och personnummer. Fylla i om jag
hade fel på hjärtat, allergi mot ägg, om jag tålde kvicksilver..eller inte
tålde...om jag jadda jadda jadda...och så fick jag en liten grön lapp som
det stod Nr40 på.
Precis då kommer en pappa med ett barn och frågar hur lång tid det kan ta.
..
- Tja, säger den ena käcka damen. Det är nummer 52 nu och du får nummer
41...ja du förstår vi måste ha fler än en rulle så det är 52 nu, sen kommer det
till nummer 99 och sen börjar vi på nummer 1 igen och sen blir det ditt nummer
41...så säger hon i ett nafs och sen andas hon och ler krampaktigt mot pappan
med sitt barn.
..
Då ger jag henne min lapp med nummer 40 på och säger:
- Jag hänger på låset klockan 9 imorgonbitti istället!
..
Fan det måste ju vara livsfarligt att sitta och trängas med så många människor,
på sån liten yta.
Herre Gud det är ju Svininfluensatider! Vad tänker dom med?
Pann-investering
Idag har jag köpt en gjutgärns stekpanna.
Bara så ni vet...
Den jag hade skickade jag med grabben i
flytten. Både han och jag HATAR verkligen
dom teflonpannor jag faktiskt har i skåpet.
Dom ska i soporna....
Flytten...som blev av...
Kan meddela att flytten/flyttarna gick riktigt bra. Jag tror nog
att vi slog någon typ av tidsrekord också. Det borde vara så
iallafall.
-
Stefan och jag började bära ut saker till hissen strax före
klockan nio. Tänkte att vi kan ju ställa grejerna i trapphuset så
går det fortare när syster kommer med bil och kärra.
När vi kom ner med första lasset så var det för att se att syster
precis backat in bilen framför porten, så det var riktigt
synkat ju :D
-
Två lass körde vi härifrån med Stefans grejer, dessa ställde vi
in i sovrummet i hans nya lägenhet (mammas gamla) och så
började vi bära ut mammas saker istället. Allt bara flöt på så
himla smidigt.
Tror det vart tre kärrlass med gejer från mammas gamla till
mammas nya lägenhet. Plus småsaker i en av hennes vänners
personbil.
Så på två timmar var två flyttar klara...det kan knappast gå
smidigare än så tror jag.
-
Mamma bjöd på tacos efteråt och sen gick alla hem till sitt. Stefan
hade ju en del att fixa med i sin lägenhet och jag gick dit för att
hjälpa till. Tja, det mesta var ju redan klart och jag behövde bara diska.
-
Var hemma runt fyra, satt vid datorn en stund och väntade på att nästa
son Robin, och hans Jossan skulle komma förbi med Nellie.
Dom skulle iväg på Halloween-fest och Nellie får bo här då.
Jag tog kort på dom när dom kom hit. Men klant jag hade inte minnes-
kortet i kameran så dom fotona ligger nu I kameran och jag får det
inte till att funka med att tanka över dom via kabel. Har provat men
det går liksom inte.
-
Hoppas ni alla får en fin helg!
Glöm inte att tända ljus för dom som fattas oss!
Flytt..nästan med förhinder...
Idag höll det på att bli en riktigt knasig dag. Det var på
håret att hela helgens planering hade sopats under mattan
totalt.
Det var nästan så att det inte hade blivit flytt alls. Inte för mamma
och inte för sonen.
Nähe...vad hände då?
.
Mamma hade blivit tillsagd av nya hyresvärden att hämta nyckeln
till nya lägenheten tidigast ett. Dom stänger två på fredagar.
Mamma knatade ner på stan och stod vid hyresvärden exakt klockan
ett...det gjorde också en hög andra människor.
Men ingen kom in, kontoret var stängt. En lapp på dörren deklarerade
tydligt att "Idag stänger vi klockan 12".
Mamma var förtvivlad. Folk var arga.
.
Jag frågade mamma om dom RINGT till kontoret.
-Nej det är stängt! Dom stängde 12! utbrast min mor.
-Ja men det kan ju vara någon kvar där inne, försökte jag.
-Nej dom stängde 12!
-Har ni provat ringa?
-Nej! Dom stängde 12!
-Mamma, jag ringer dig om en stund...
.
Jag ringde kontoret, ingen svarade.
Jag ringde felanmälan, ingen svarade.
Jag ringde larmtjänst, dom kunde inget göra.
Jag gick ut på nätet och hittade namnet på verksamhetschefen. Slog hans
namn på Eniro och fick fram att han bor i Västerås.
Hittade namnet på verksamhetsassistenten, slog på Eniro, hittade hennes
nummer här i Enköping och ringde.
Hon svarade och jag berättade.
Hon sa att hon kan inget göra. Jag sa ring den som KAN göra något.
Hon sa att hon hade en kladdkaka i ugnen. Jag sa att det lät ju gott.
Hon sa att hon skulle ringa tillbaka till mig. Jag sa "Gör det" och la på luren.
.
Ringde mamma igen och berättade vad som eventuellt var på gång.
Hon sa att hon skulle knata hemåt så länge.
.
Efter en kvart ringer telefonen, det är verksamhetsassistenten som ringer
och talar om att hon ringt sin chef, som ska kontakta en säljare, som ska
få åka till kontoret och lösa problemet.
Fem minuter senare ringer säljaren då hon sitter i bilen på väg ner.
.
Allt bara för att säljarna inte varit med på att det är fredag före helgdag idag
och att dom då stänger 12 istället för 14 som en normal fredag.
.
Men nu är det löst och det blir flytt imorgon som planerat.
Alla är lyckliga och glada utom den stackars säljaren som fick kasta sig i
bilen med ett grinigt barn för att lösa problemet. Hoppas hon får betalt
för det.
Åsså tar vi och tittar lite...
...närmare på dom HÄR bilderna.
Kolla på Christer till höger, klicka så blir bilden större.
Och så tittar vi på Lili (till vänster på nästa bild), klicka
så blir den lite större.
.
Nu har vi klickat.
.
Då tar vi och jämför....
.
Är det någon mer än jag som skönjer en viss likhet?
Oj oj...
...vilken tung natt det här har varit. Tur det bara är
en kvar. Sen har jag inget mera natt jobb på två
veckor.
.
Det är faktiskt riktigt skönt att ha det schema jag har.
Två veckor med bara nätter och fyra lediga dagar
i veckan. Sen två veckor med dag/kvälls jobb plus
att jag då också jobbar helg.
.
Men...natten har varit tung ändå. Det vart inte så många
timmars sömn igår. Först var jag ju och handlade när
jag i normala fall brukar sova. Sen vaknade jag lite
för tidigt och var hungrig...
.
Men snart ska jag hem, 1 tim 40 minuter kvar och jag
tror jag kommer somna ganska väldigt ovaggad.
Update
I dag var jag till ÖB med syster yster och handlade lite grejer
till grabben inför flytten.
Tänkte att det var bättre att ge han bra-att-ha-saker i
inflyttningspresent än något annat krafs.
.
Så jag köpte rengöringsmedel, vispar, stekspadar, konservöppnare,
plastpåsar, handdukar, glödlampor, skurhink med mopp och en massa
andra grejer som jag fyllde en tvättkorg med.
.
Att jag valde att göra så är för att han häromdagen sa till mig:
- Fan morsan, man ska ju ha en massa rengöringsskit och sånt också,
det är ju jättedyrt!
- Jo, svarade jag...det måste man ju ha.
- *suck*
..
Men nu behöver han inte tänka på det alls.
Annars händer inte så mycket i min del av världen alls. Jag jobbar och
går hem. Äter och tittar på tv. Läser en bok och sover. Sen går jag och
jobbar igen.
..
Jag har också blivit en farm-nörd på facebook...det är helt galet sjukt,
jag vet. Men det är roligt. Och jag får en chans att bättra på min engelska
samtidigt som man får lite nya kontakter runt om i världen och det är
roligt!
Men jag erkänner...lite nördvarning är det ju...men det skiter jag i...med
ett leende!
..
Tänkte också passa på att göra lite reklam åt min syster som precis har
dragit igång ett eget företag.
Hon säljer startpaket till nyblivna föräldrar. En väldigt smart idé tycker jag
och paketen innehåller nyttiga saker. Ja inte nyttiga i den bemärkelsen att
det innehåller en massa vitaminer och fibrer, mera så att det är användbara
grejer som man faktiskt behöver när man fått en liten bebis.
Gå gärna in och kika.
Vidareförmedla gärna till vänner och bekanta som går med runda magar.
Klicka på namnet så hamnar ni rätt.
Och nu ska nog länken funka också. Herregud så petigt med .se, .nu, .com
och punkt-fan-vet-vad.....:D
Bara lite så där...
Jag är hemskt ledsen att jag inte skrivit på länge nu.
Inspirationen har varit noll kan man säga. Och man
ska ju hålla nollan har jag fått höra och det har jag
gjort.
.
Det känns som att jag traskar runt i en liten bubbla
som bara väntar på att på sprängas.
Ja, det kanske låter lite drastiskt men jag går liksom
och längtar tills nästa helg då sonen ska flytta.
.
Inte för att jag inte vill ha han här, men för att det
ska bli skönt för oss båda. Han behöver verkligen få
sitt eget, rå om sig själv och inte tassa på tå för
mig.
-
Och jag...ja jag behöver precis samma saker.
.
Ser fram emot det med lite skräckblandad förtjusning.
Det är ju första gången jag kommer bo ensam.
Kommer det bli tråkigt?
Kommer jag slarva med maten?
Kommer jag kommer jag kommer jag...ja sådana
tankar rusar runt i skallen mest hela tiden.
.
Och syrran är i Las Vegas...Nåde henne om hon kommer
hem och är gift men inte minns med vem!!!
Nåde henne!!!
Inspirationen har varit noll kan man säga. Och man
ska ju hålla nollan har jag fått höra och det har jag
gjort.
.
Det känns som att jag traskar runt i en liten bubbla
som bara väntar på att på sprängas.
Ja, det kanske låter lite drastiskt men jag går liksom
och längtar tills nästa helg då sonen ska flytta.
.
Inte för att jag inte vill ha han här, men för att det
ska bli skönt för oss båda. Han behöver verkligen få
sitt eget, rå om sig själv och inte tassa på tå för
mig.
-
Och jag...ja jag behöver precis samma saker.
.
Ser fram emot det med lite skräckblandad förtjusning.
Det är ju första gången jag kommer bo ensam.
Kommer det bli tråkigt?
Kommer jag slarva med maten?
Kommer jag kommer jag kommer jag...ja sådana
tankar rusar runt i skallen mest hela tiden.
.
Och syrran är i Las Vegas...Nåde henne om hon kommer
hem och är gift men inte minns med vem!!!
Nåde henne!!!
Om sorgen
Ibland slår sorgen och saknaden till med full kraft.
Som ett slag i magen som gör att det bara blir
tomhet kvar.
.
Man säger att tiden läker alla sår, och det gör den
säkert också. Men ärren...ärren börjar ibland glöda
och bränna...alldeles nyss vart det så.
.
Jag slog upp Aftonbladet på nätet och fick syn på
denna artikel.
Man läser ganska ofta om olyckor. Olyckor med barn.
Olyckor som drabbar familjer som den värsta mardrömmen.
.
Ofta kan jag läsa detta, tycka hemskt synd om familjen och
i nästa sekund läsa en annan artikel som får mig att le.
.
Jag vet inte om ni minns att jag tidigare skrev om min
älskade lillasyster som omkom så plötsligt och tragiskt
i en olycka för 26 år sedan.
Jag skrev om det den 7 augusti 2008 då hon skulle ha fyllt
34 år.
26 år sedan det hände...det är en lång tid.
Men när man läser en sådan här
artikel så känns det som att det var igår.
.
Jag kan ibland känna mig lurad. Lurad av att aldrig någonsin
få veta vem Anna skulle ha blivit. Hur hon hade varit idag.
Vad hon gjort. Om hon haft egen familj. Vad hon skrattade
åt. Vad hon älskade att äta. Vad som gjorde henne ledsen.
.
Som ett slag i magen som gör att det bara blir
tomhet kvar.
.
Man säger att tiden läker alla sår, och det gör den
säkert också. Men ärren...ärren börjar ibland glöda
och bränna...alldeles nyss vart det så.
.
Jag slog upp Aftonbladet på nätet och fick syn på
denna artikel.
Man läser ganska ofta om olyckor. Olyckor med barn.
Olyckor som drabbar familjer som den värsta mardrömmen.
.
Ofta kan jag läsa detta, tycka hemskt synd om familjen och
i nästa sekund läsa en annan artikel som får mig att le.
.
Jag vet inte om ni minns att jag tidigare skrev om min
älskade lillasyster som omkom så plötsligt och tragiskt
i en olycka för 26 år sedan.
Jag skrev om det den 7 augusti 2008 då hon skulle ha fyllt
34 år.
26 år sedan det hände...det är en lång tid.
Men när man läser en sådan här
artikel så känns det som att det var igår.
.
Jag kan ibland känna mig lurad. Lurad av att aldrig någonsin
få veta vem Anna skulle ha blivit. Hur hon hade varit idag.
Vad hon gjort. Om hon haft egen familj. Vad hon skrattade
åt. Vad hon älskade att äta. Vad som gjorde henne ledsen.
.
Be aware!
Jag är här..jag lovar...jag finns och rör på mig och har ont lite
här och där när jag känner efter.
.
Jag äter och sover och sk...ja ni vet..precis som vanligt. Alla
dagar i veckan.
.
Men jag har ingen inspiration till att skriva något. Vad ska jag skriva
om liksom? Tipsa mig!
.
Jag kan skriva om att dagen närmar sig då sonen flyttar.
Det ska bli skönt på sitt sätt....o-skönt på ett annat.
Vem ska nu svara när jag ropar om något?
Och katterna lär ju inte hjälpa till med disken..inte ens om jag
ber dom riktigt sjujävla snällt...dom ouppfostrade kräken.
.
Men jag kommer igång igen..jag lovar.
Så lätt kommer ni inte undan!
.
Om genanta barnböcker
Alltså...mina barns gamla idol har skrivit i min blogg.
Det är nästan värt att firas!
.
Läste mycket för mina barn när dom var små.
Och när dom vart lite mindre små, nästan stora, men
inte riktigt...då vart det Bert...och Sune...
.
Vi låg i sängen, läste och fnissade.
"Mamma...läs en gång till!" bad dom med stora ögon då
det ibland var något lite halvgenant man läste.
.
Var det riktigt genant fick jag läsa om två gånger :D
Jag saknar den tiden. Tiden då barnen tyckte om att jag läste
för dom. Det var mysigt!
Idag har jag ibland turen att få läsa för Hilles döttrar men det
blir alldeles för sällan.
Nu ska jag strax äta mat. Sen blir det sängen några timmar
innan jobbet startar igen.
JA just ja..jag köpte en begagnad tv av en arbetskompis.
VET ni...hur tunga sådana är?
Ja inte just dom begagnade kanske, men dom här gamla
vanliga tjock-tv-apparaterna?
Jag höll ju på att dö av syrebrist när jag skulle lyfta upp den
på tv-bänken!
Och om jag inte nästan dog av syrebrist så dog jag nästan
av bruten rygg.
.
Men men...jag hade ju inte behövt göra det själv. Jag hade
kunnat vänta tills grabben kom hem.
Men inte då..har jag väl bestämt att den ska stå på bänken
då ska den göra det NU!
