VISAN OM SEMINA

Melodi: Flickorna i Småland

 

 Bland gräsbevuxna tuvor uti socken Västerno

där betar nu en ledsen och förargad liten ko.

Förr hoppade hon ystert över både sten och stör

vad är det då som gjort att hon förlorat sitt humör?

 

Jo, det är självaste Semina, hon som åker mil på mil

hon har hundratals me´ kalvar i en flaska i sin bil.

Och när Sprut-Johanna kommer, tänker korna ska ni tro

de´ä´ inte någe´ roligt längre alls att vara ko.

 

 När förr man skulle ha en kalv, det var så roligt så

då fick man gånga till en trevlig tjur och hälsa på.

När nu kossan känner något konstigt i sin kropp

går husbonn bara in till telefon och ringer opp.

 

Ja, han ringer till Semina, hon som åker mil på mil

och har hundratals med kalvar i en flaska i sin bil

När det hela sen är över, tänker kossan liksom så

på det gamla, goda sättet var det allra bäst ändå.

 

Nu tjurarna i sockna blivit satta på pension

en fyra kor om året är nu deras ko-ranson.

De lever nu på minnen från den ljuva tid som flytt

då varje litet kobesök snart följdes av ett nytt.

 

 Då, fanns inte nå´n Semina, hon som åker mil på mil

då kom inte Sprut-Johanna efter vägen som en pil.

Stackars tjurarna de sysslolösa uti båsen står

efter deras magra kinder, faller då och då en tår.

 

Tänk, karlarna i socknen som förut mådde väl,

nu varje natt så hemska drömmar skakar deras själ.

Av sömnlöshet nu bleknar varje karl i Västerno,

vad är det då för hemska drömmar som de har måntro.

 

Jo, de drömmer om Semina, hon som åker mil på mil

hon har hundratals med ungar i en flaska i sin bil.

Och med vemodsfyllda sinnen undrar nu varenda karl

säj, hur länge får en vanlig enkel bonde bliva far?

 

---

När jag var i yngre tonåren så bodde jag som fosterbarn hos ett par som hade bondgård.
Jag brukade nynna på den här låten när vi var i ladugården och Alf, min fosterpappa, skrattade
lika gott varenda gång :-)

Ett av sådana minnen som man behåller i hjärtat....