Ångest i magen

Så ska man jobba igen. Första dagen på över en vecka.
Ja, jo jag var ju på kurs, men det är en annan sak.

Sov dåligt inatt, fick en klump i magen.Precis när jag höll
på att somna drog katterna ner något i golvet så det small.
Plötsliga ljud som det ger mig en klump i magen.
Jag tror det finns en orsak till det.

När mellankillen var 2½ år så började han få ont i ena knät
på nätterna när han skulle sova. RIktigt jäkla ont hade han
och skrek rakt ut. Det enda som hjälpte var att sitta och massera
knät tills han somnat.
Det här började lite smått med någon natt då och då, men rätt
snart var var det var och varannan natt som man vaknade av hans
panik-gråt.
Efter ett tag, när det inte gav med sig utan bara blev värre, så fick
vi komma till ortopeden som röntgade, klämde och vred. Han visste
väl inte riktigt han heller vad det berodde på. Och det enda han kunde
komma på var att ledbanden växte för sakta och att när J slappnade
av i sömnen så vart dom liksom för korta och spända så det gjorde ont.
Det skulle nog kunna sitta i något år till trodde han....och det gjorde det.
Lagom till att det faktiskt började avta och man kanske fick tre hela nätter
med sömn i veckan så började samma visa igen med lillgrabben.
Då låg man med en unge på varje sida och masserade med båda
händerna, samtidigt som tröttheten och hjälplösheten gjorde att man
låg där och grät tyst.
Jag trodde jag skulle dö av sömnlöshet, förtvivlan och hjälplöshet.
Hans värk satt i i ca 1½ år innan det slutade.
Så totalt hade jag 4 år med nätter...4-6 i veckan...då jag plötsligt
vaknade av panik-gråt och fick ligga och massera ett eller två knän.



Jag tror det är det som sitter kvar idag. Att det är det som gör att jag
av plötsliga ljud då jag sover får en ångestklump i magen.

Kommentarer
Postat av: Daniel

Men stackars ni, gripande inlägg.

Jag hoppas allt går uppåt - mot ljusare å friskare tider vi går. Det tror jag på.

2009-02-23 @ 12:21:45
URL: http://danielfagerholm.webblogg.se/
Postat av: ~Sol~

Låter som en väldigt jobbig tid. Klart sådant sätter spår! Kanske kommer du alltid ha det med dig, men det blir lättare att hantera med tiden och när hjärnan inser att det är barnen som behöver hjälp som framkallar ljuden.



Kramar om

2009-02-23 @ 18:24:45
URL: http://vonnes.blogspot.com
Postat av: Mia

Daniel...ja det var en jobbig tid, men det är nu länge sen :-)





Sol...jag tycker ju att hjärnan borde ha insett det för länge sedan. Grabbarna är nu 19 och 22 år så det är ju rätt länge sedan. Men det sitter kvar ändå...trist....

2009-02-23 @ 22:20:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0